Khandan Mohammed Jeza om prostitution i Kurdistan

	Kultur		Nöje		Recensioner

2009-12-21 Kvinnoaktivisten, Khandan Mohammed Jeza ville med sin bok "Ocean of Crimes" skapa en öppen debatt om problemen med prostitution i Kurdistan och finna lösningar för att återintegrera utsatta kvinnor i samhället. Istället möttes hon av trakasserier och förföljelser av grupper som ansåg hennes bok vara ett hot mot sexindustrin i Kurdistan.

Efter flera års arbete för utsatta kvinnor i ett fängelse i Silêmanî påbörjade Khandans kvinnoförening, Khanzad Women Centre, en konsekvent forskning kring bakgrunden till prostitution samt vilka nätverk som ligger bakom trafficking i Kurdistan.

Kvinnoteamet från Khanzad intervjuade prostituerade som köpare och kopplare. Forskningsresultatet publicerades i boken "Ocean of Crimes" i april 2007. Boken trycktes med hjälp från kulturministeriet i KRG. Den ger en detaljerad redogörelse för de sociala och ekonomiska orsakerna bakom prostitution samt en utförlig biografi av alla prostituerade, köpare och kopplare. Samma år som boken publicerades prisades Khandan av KRG för arbetet med boken.

Hur blev du insatt i frågor om prostitution?

- Innan jag började med arbetet hade jag ingen uppfattning om hur utbred prostitutionen var i Kurdistan. Egentligen inriktade jag mig på att hjälpa hemlösa i Silêmanî. Vi var ett par kvinnor som brukade nattvandra i staden för att samla gatubarn och hemlösa kvinnor till ett center.

- Under min tid som nattvandrare upptäckte jag hemskheter mot de hemlösa som satte djupa sår i mig. Det brukade patrullera nattvakter i staden, sänt av olika myndigheter, för att plocka in de hemlösa i fängelser. De sattes in i samma celler som kriminella och utsattes för sexuella övergrepp av både fångar och polismän. Några kvinnor valdes ut och såldes till olika städer i regionen.

- De hemlösa betraktades som kriminella och fick därför inte lov att flyttas till våra center. Till slut blev fängelserna mitt arbetsfält. Samtidigt upptäckte jag att trafficking förekommer. Man hämtar unga flickor från norra, östra och västra Kurdistan för att sälja vidare till andra regioner eller länder. Jag ville göra allt som stod i min makt för att stoppa hemskheterna.

Vilka konsekvenser har ditt arbete fört med sig?

- Arbetet har varit mycket påfrestande för mig. Både psykiskt och fysiskt. Efter bokutsläppet trakasserades jag från alla hörn. Jag erhöll ett pris från KRG, men utsattes samtidigt för hot av tjänstemän från olika myndigheter. Tjänstemännen ville att jag skulle göra ett offentligt uttalande om att uppgifterna i boken är påhittade. Hallickar, maffialedare och islamistiska grupper såg till att utföra attacker mot mig som jag aldrig kommer att komma över. De prostituerade, som jag försökte hjälpa, uppmanades av vissa tjänstemän att kasta syra i ansiktet på mig. Efter ett kidnappningsförsök mot min dotter och min man rekommenderades jag att fly. Jag bor numera i Tyskland.

- Man kan ändå säga att jag kom ganska lindrigt undan. Det beror på att min svärfar arbetar som politisk tjänsteman. Hade det inte varit för honom hade jag troligen varit död vid det här laget.

Hur ser din lösning ut för att stoppa prostitution i Kurdistan?

- Kvinnocenter arbetar för fullt med dem här fallen. Resurserna räcker dock inte alltid till. Vi behöver all stöd vi kan få. Det är viktigt att rättsväsendet tillämpar lagar som skyddar kvinnorna. Det finns visserligen lagar som ger domstolen rätt att straffa hallickar, och det är lagar som alltid används, men det finns inga konkreta lagar mot köparen. Sedan är det viktigt, om inte avgörande, att KRG satsar på en offentlig sektor så att kriminalitet och korruption minskar.

- En annan faktor som spelar roll är att våra unga informeras om problemen i regionen. Min bok är inte tillgänglig i de kurdiska universiteten, vilket är mycket tråkigt. Jag har flera gånger försökt få in böckerna som en del av skollitteraturen, men har inte fått stöd från något håll.

Dilara Cetinkaya
dilara.cetinkaya(at)beyan.net