Hur resonerar SVT när de gör sina internationella inslag?

- Vi på Korrespondenterna utgår från utrikesmedarbetarnas egna idéer, som vi fångar upp löpande men också under ordnade former på två seminarier med alla korrespondenter, jul och sommar (då de flesta är hemma på lov någon vecka). Vi får inspel från tittare och från övriga redaktioner på SVT, men mest är det reportrarnas egna idéer, de bevakar ju alla olika regioner och frågor och får ständigt idéer som de vill göra i deras bevakningsområde.

- Det förekommer ingen styrning uppifrån kring vad vi ska bevaka, varken från högsta ledningen eller nyhetsledningen, och jag känner ett tydligt mandat som projektledare att tillsammans med min redaktör göra ett självständigt urval för innehållet i säsongen.

- Generellt kan sägas att man eftersträvar en bred bevakning från hela världen, fokusera både på "hot zones" dit världens ögon riktas, och på regioner som är underbevakade.

Finns det några speciella ramar att utgå efter när man skildrar konflikter i ett område?

- Som alltid måste vi hålla oss till de pressetiska reglerna och redovisa båda sidor av en konflikt, som grundregel. Detta gäller till exempel Israel-Palestina, där vi har en debatt på hemmaplan med olika läger.

- Andra exempel är Sydamerika eller USA, där det finns en politisk vänster-högerdebatt på området i Sverige. När det gäller till exempel Iran eller Kina har vi ett annat förhållningssätt. Som utsända från Sverige med vår inställning till demokrati och mänskliga rättigheter kan vi rapportera mer kritiskt mot regimerna, men ändå med kravet att redovisa även deras ståndpunkter. Allt ska, som alltid, vara både sant och relevant för att kunna publiceras.

Har ni några krav på att vara objektiva i inrikes- respektive utrikesnyheter?

- Den politiska neutraliteten i inrikesbevakningen är självklar, och jag vet att de som är ansvariga ägnar mycket kraft åt balansen mellan höger och vänster inför till exempel ett val. För utrikesrapporteringen gäller föregående svar.

Finns det en speciell berättarteknik av nyheter som påverkar tittarnas och läsarnas uppfattning av verkligheten?

- Det finns flera svårigheter, bland annat det klassiska att man påverkar berättelsen genom att försöka berätta den, dvs man kan inte vara säker, som vit västerlänning med en stor kamera, att det man ser är en riktig bild av verkligheten.

- Man måste också vara på vakt mot att de "vanliga människor" man möter kan ha en agenda av något slag, kanske far med osanning för sina egna syften, etc. Mycket kraft ägnas åt att verifiera uppgifter från flera olika håll innan de publiceras. Vi på Korrespondenterna försöker visa i bild hur vår reporter interagerar med dem han eller hon möter, för att i någon mån visa problematiken, snarare än att försöka dölja den.
Vi tycker det är viktigt att inte göra anspråk på sanningen utan öppet redovisa att vi klipper ihop en version av sanningen bland många. En bild som dock måste vara både sann och relevant, som sagt. 

I november avrättades en kurdisk aktivist, Ehsan Fetahiyan, av regimen i Iran. Hans fall uppmärksammades av flera människorättsorganisationer och oberoende aktiva i världen. SVT hade dock inga nyhetsrapporteringar om fallet. Har du några synpunkter kring det?

- Ingen synpunkt. Det finns ingen policy från något håll när det gäller rapporteringen från Iran, troligen har vår mellanösternkorrespondent gjort en självständig bedömning och av någon anledning valt att inte berätta om detta.
Jag känner inte till fallet själv, men om jag hade gjort det och velat rapportera om det hade det inte varit något problem.