Sakine Madon, debattredaktör på Expressen, slutar som krönikör på Stockholm City. Hon anser sig felaktigt behandlad av tidningens chefredaktör, Mikael Nestius. Detta sedan han publicerat en replik på en krönika hon skrivit - utan hennes vetskap. Och det är inte första gången Nestius tagit till tveksamma metoder. I augusti 2006 skrev Madon en text om Turkiet som väckte starka känslor hos ultranationalistiska turkar. Nestius valde den gången att ta bort krönikan från Citys hemsida, be om ursäkt för den och belägga Madon med munkavel på hennes privata blogg.

Beyan.net har pratat med Madon, som själv var med i uppstarten av Beyan.net, om turerna kring City, Citys chefredaktör Mikael Nestius och om orsaken till att hon nu slutar skriva för tidningen.

Enligt Dagens Media slutar du som krönikör för tidningen City. Varför gör du det?
Bortsett från tidningens hantering av en text jag skrev om Turkiet 2006 publicerades en krönika av mig i City för en vecka sedan. Den handlade om att tidningen Fokus och många svenska journalister slarvar i frågor som rör integration och förorter. Dagen efter publicerade City en replik från Fokus, där det felaktigt hävdas att jag påstått att statistiken är osann. I själva verket skrev jag att irrelevanta siffror använts och jag kritiserade Fokus slutsatser. En oemotsagd replik med felaktig information, alltså. Och som publiceras utan min vetskap.

Är det så konstigt då?
För det första har jag aldrig hört talas att en chefredaktör på en större tidning går in och publicerar repliker. För det andra replikeras det vanligtvis inte på krönikor i City, i synnerhet inte utan att krönikören i fråga får bemöta repliken - annars ser det ut som om krönikan får en rättelse. Både jag och journalistkolleger ställde oss frågande. Jag kontaktade förstås tidningen och frågade vad det var frågan om. Efter lång väntan kom svaret: chefredaktören Mikael Nestius hade publicerat repliken. Jag har förstås frågat hur City resonerade, men Nestius svarar inte på mina frågor.

Du nämnde en krönika om Turkiet. Berätta om den.
Hösten 2006 skrev jag en krönika om turkisk extremnationalism, om att Pippi-böcker på kurdiska hade fastnat vid den turkiska tullen, jag nämnde folkmordet på kristna och kallade Atatürk för "galen general". I Turkiet hade jag förstås fått fängelse för texten. Och visst kom kraftiga protester även här i Sverige: Hundratals läsare - organiserade av turkiska riksförbundet - ringde ner tidningen och krävde en ursäkt. Dagen efter publiceringen ringde chefredaktören Nestius upp mig och berättade om reaktionerna, att tidningen aldrig varit med om något liknande. När jag frågade vad han tyckte själv minns jag hans svar: han visste inte vem Atatürk var och hade fått googla under dagen.

Hur hanterade tidningen det hela?
Väldigt dåligt. Stockholm City, via chefredaktören Mikael Nestius, gick ut med en ursäkt två dagar efter publiceringen av krönikan och skrev under med mitt namn trots att jag inte hade gått med på ursäkt för krönikan. Dessutom plockades texten bort från tidningens hemsida. Chefredaktören har alltså i samband med texten "Pippi kränker kanske Atatürk":
1. bett om ursäkt för min krönika om Turkiet.
2. mot min vilja satt mitt namn under ursäkten.
3. plockat bort krönikan från tidningens hemsida.
4. förbjudit mig att skriva i min privata blogg om att jag inte gick med på ursäkten och att jag ogillar tidningens censur och eftergifter för extremister som krävt att tidningen ska ta avstånd från texten.

Menar du att det finns en koppling mellan Pippi-krönikan om Turkiet och förra veckans händelse med repliken från Fokus som Nestius publicerade utan din vetskap?
Det verkar knappast vara någon slump. Nestius har även tidigare velat sätta bilden av mig som en slarvig och osaklig "åsiktsjournalistist" som Fokus kallade mig i repliken. Det var den bilden han försökte sätta när jag vägrade säga att min Turkiet-krönika var felaktig, osaklig och något att be om ursäkt för. Jag får inget svar på varför han agerar som han gör.

Så City och Nestius har aldrig bett dig om ursäkt?
Nej, aldrig. 2007 tog jag en paus från tidningen för att jobba på Expressen. När jag började skriva för dem i år igen har jag föreslagit att jag och medlemmar från Citys redaktion ska träffas - men de har skyllt på tidsbrist.

Varför slutade du inte som krönikör efter bråket kring din Pippi-krönika?
Det var nog det svåraste val jag haft någonsin. Jag bet ihop, jag ville helt enkelt inte ge efter för påtryckningar. I både turkisk tv och i turkiska tidningar spreds osanningar om att jag hade fått sparken, att den svenska kungen hade bett Turkiet om ursäkt för mitt fräcka handlande och att jag orsakat en "kris" i Sverige med min text. De källor som angavs var den turkiska ambassaden samt Turkiska ungdomsförbundet. Inget hade gjort "kränkta" turkiska extremnationalister gladare än ett avhopp från mig. Nu i efterhand är jag glad att jag inte slutade då, även om det var jobbigt.

Vad händer framöver?
Jag jobbar nu för Expressen och skriver en del för Expressens ledarsida i sommar. Det ser jag fram emot, även om jag kommer att sakna gratistidningsläsarna.

Här är krönikan som fick City att be om ursäkt.