Mehdi Zana föddes 1940 i byn Farqîn (Silvan) i Amed (Diyarbakir) i norra Kurdistan (Sydöstra Turkiet). Efter att ha gått ut femte klass började han att jobba som skräddare. Som 23-åring anslöt Zana sig till det turkiska arbetarpartiet (TIP) och förde fram till 1969 en radikal kamp för kurdiska bönder och arbetares politiska rättigheter i Amed. Det året fängslades Zana för första gången för sitt politiska engagemang och i och med militärkuppen 1971 förbjöds även det parti han representerade.

1975 släpptes Zana och gifte sig med den då 14-åriga Leyla Zana, som han senare fick två barn med. Leyla Zana influerades mycket av sin make och kom senare att spela en mycket viktig roll för den kurdiska politiken och kvinnorörelsen i norra Kurdistan. Om henne har Beyan.net rapporterat tidigare, se länkar nedan.

Efter frisläppandet fortsatte Mehdi Zana sitt politiska arbete och valdes 1978 till borgmästare i Amed. I slutet av 70-talet intensifierades stridigheterna mellan de olika politiska blocken och försatte Turkiet i sådan obalans som slutligen resulterade i ännu en militärkupp 1980. I samband med den avsattes Zana och liksom för hundratusentals andra politiskt verksamma fängslades han och utsattes för brutal tortyr.



Under Zanas tid som samvetsfånge i turkiskt militärfängelse arbetade många människorättsorganisationer med att försöka få honom frigiven. Svenska Amnesty var en av några organisationer som noga bevakade fallet. Följaktligen var glädjen stor för den svenska organisationen när Mehdi  Zana 17 år senare frigavs och beviljades asyl i Sverige.

2004 reste Mehdi Zana tillsammans med sin hustru Leyla Zana från Bryssel till Istanbul. Han greps på flygplatsen men släpptes fri efter en rättegång. Uppsikten över honom är dock inte helt avslutad. Han är uppmanad att inställa sig till förhör i Amed gällande ett tidigare åtal. Efter hand visade det sig att motivet bakom polisens bevakning över Zana grundade sig i ett uttalande om demokratin i Turkiet som Zana framfört i en schweizisk tidningsintervju.

Enligt artikel 301 i den turkiska strafflagstiftningen innebär Zanas uttalanden "förtal mot den turkiska staten och kränkning av Turkiets nationella enhet". Artikel 301 infördes år 2005 och har använts i syfte att åtala författare, journalister och människorättskämpar som med fredliga medel arbetar för mänskliga rättigheter eller som framför kritik mot den turkiska staten.

Idag bor Mehdi Zana i Sverige och vi har stämt träff på ett café i centrala Stockholm för en intervju.  Han beställer raskt en kopp kaffe och beklagar förseningen. Jag för min del beklagar över att vi inte kan ta intervjun på kurdiska.

- Alla lever vi under olika förutsättningar, det är inget att beklaga över, förklarar Zana. Med allt serverat går vi vidare.

Trots vetskapen om att ni kan bli arresterad åkte ni år 2004 tillsammans med er hustru Leyla Zana till Turkiet. Varför?
- Amed kallas "norra Kurdistans hjärta", staden är omtalad för sin historia och kulturarv från Mesopotamiens era. Vid sidan av detta finns en dold marknad för prostitution och organförsäljning. En av Turkiets största handelsområden för narkotika finns i Amed och i de flesta fall är kurdiska barn och ungdomar inblandade. De unga människorna tvingas i regel in i verksamheten till följd av social och ekonomisk eftersatthet.

- Jag och Leyla har i många år talat om att öppna en förening för nödställda barn och ungdomar i Amed. I oktober 2004 valde vi att åka ner till staden för komma ingång med projektet. Med hjälp av frivilliga studenter lyckades vi öppna en förening kallad "Sîwana Ewînî". Tillsammans med de frivilliga studenterna påbörjades undervisning för flera gatubarn. Ett par timmar om dagen fick de komma och lära sig att läsa och skriva. Efterhand startade vi olika utbildningsgrupper där en frivillig student ansvarade för ett ämne. Syftet var att upplysa och lära barnen om allt från kurdisk litteratur till självförsörjning.

- Efter en tid kunde vi inte stå emot det ekonomiska trycket. Vi hade begränsade resurser redan innan vi startade projektet, men hoppades på att de hjälporganisationer vi kontaktade i Turkiet och Europa skulle ställa upp. Dessvärre var ingen hjälporganisation beredd att stödja projektet. Samtidigt fick turkiska polisen upp ögonen för mig varpå det blev nästintill omöjligt att fortsätta projektet.

Kan Ni berätta lite om hur ni ser på den kurdiska frågan?
- Vi är cirka 40 miljoner människor utan någon erkänd identitet och vår fråga är en överhängande fara för många styren i världen. Jag tror på hoppet om ett självständigt Kurdistan, men för att nå upp till målet måste vi ha en stark sammanhållning och ständigt arbeta för att informera våra unga kurder om vår historia.

- Vi har ett påtagligt förflutet där frånvaron av sammanhållningen mellan kurder i Turkiet, Irak, Iran och Syrien bidragit till stora konfrontationer mellan oss och de krafter som förtrycker oss. Vår oenighet har alltid gynnat motparten. Våra ungdomar, i synnerhet de som bor och lever i Västeuropa, måste använda sig av de möjligheter som finns för att utveckla sig ur alla perspektiv. Ungdomen måste sträva efter att ta sig ur förtrycket. Styrkan att ta sig ur förtrycket kan man bland annat finna genom att skaffa sig en utbildning, tror jag.

Er hustru, Leyla Zana, för en konstant kamp för det kurdiska folket. Hon uppfattas som fredssymbol och är en stor inspirationskälla för många kurder. Hur ser ni på Leylas kamp?
- Leyla för en oberoende politik och försöker med alla medel förverkliga sin livsfilosofi. Oavsett vilka beslut hon tar kommer jag att stå bakom henne.

Funderar ni på att bege er in i politiken igen?
- Jag har aldrig riktigt lämnat politiken. Min uppgift är att arbeta för den kurdiska frågan. I nuläget försöker jag genom mitt författarskap bilda en opinion hos det kurdiska folket samtidigt som jag observerar den politiska utvecklingen i Turkiet och omvärlden. I övrigt är jag bara en gammal pensionär. Vi fyrtiotalister kommer inte att finnas för evigt, det västentliga ligger i kurdiska ungdomar drivkraft att hålla sig upplysta och föra en ständig kamp för sina och kommande generationers rättigheter.

Leyla Zana dömd till två års fängelse

Leyla Zana riskerar 60 års fängelse